42 Lövö

Lövö och omgivande öar är helt uppbyggda av lösa jordavlagringar – morän – ovanpå den plana kambriska sandstenen. Det är anledningen till reservatets terrängformer, lågt och flackt med långgrunda stränder. Lövös norra och mellersta delar präglas av barrblandskog med inslag av björk samt enstaka lindar och ekar. Marken är oftast bevuxen med blåbär, lingon och ljung. Delar av området har karaktär av traditionellt skogsbete, d v s luckig och olikåldrig skog med inslag av hävdgynnade arter i fältskiktet. Kring själva byn finns en hel del åkermark. Längs delar av stränderna finns havsstrandängar med hävdindikerande arter som havssälting, trift och gulkämpar. På Lövös södra del finns hagmarker med ek, björk och lind som kärnan i trädbeståndet, medan även tall, apel, rönn och oxel förekommer. Inom området finns ett stort antal grova hamlade lindar. Buskskiktet är dominerat av enbuskar. Inom vissa delar är hagmarkerna igenväxta eller talldominerade och är föremål för restaureringsåtgärder. Lövö är en gammal kulturbygd, omnämnd redan år 1292, med jordbruk och fiske som huvudnäringar. År 1799 genomfördes storskiftet på Lövö som då dominerades av ängs- och betesmark. Ängsmarken var till största delen belägen söder om byn och även Bjurskär, Bredskär samt Långskär slåttrades. Övriga öar användes samtliga som betesmark. Huvuddelen av betesmarken låg dock norr och väster om byn. År 1847 genomfördes laga skifte på Lövö. Stora förändringar i markanvändningen hade skett sedan storskiftet. Arealen åkermark hade, efter uppodling av ängarna invid byn, ökat betydligt medan ängsmarken hade halverats. Betesmarken hade dock i stort sett samma utbredning som vid den tiden för storskiftet.

I projektet Life Coast Benefit ska 31 ha lövklädd mark göras ljusöppnare och varmare genom frihuggning av gamla träd, främst ekar och utvidgning av gläntor. Unga träd nyhamlas i området.

Ett 60-tal äldre hamlingsträd kommer att underhållsbeskäras.