Björnö
Området utgör en del av ett större herrgårdspräglat odlingslandskap kring Björnö slott och upptas till största delen av ekhagmarker och havsstrandängar. Större delen av området är naturreservat och hela ytan är utpekat som riksintresse för naturvården
Kärnområdet utgörs av hagmarker bevuxna med gamla, vidkroniga ekar. Ekbeståndets medelålder uppgår till ungefär 150 år och medeldiametern till ca 60 centimeter i brösthöjd. Enstaka trädindivider är betydligt äldre och grövre. I trädskiktet förekommer i övrigt grova lindar, enstaka ask, lönn, asp, rönn, sälg och gran samt inom vissa delar grupper av björk och tall. Längs Åbyåns stränder växer bårder med klibbal. Huvuddelen av ekhagmarkerna hävdas genom bete med nötkreatur och har åtminstone ställvis en tät och välbetad grässvål. Buskskikt av slån och en finns. Den dominerande vegetationstypen är rödvenäng men även rödvenhed, tuvtåtelfuktäng och lågstarrfuktäng förekommer. I den södra delen övergår hagmarkerna mot Rafshagsviken och Åbyån i öppna och betade havsstrandängar. Den västra delen har under en tid varit obetad och bladvass förekommer fortfarande. Nuvarande betestryck verkar dock trycka tillbaka bladvassen ytterliggare. I norr och väster finns två ohävdade våtmarker som ligger utanför naturreservatet. Området hyser som helhet en mycket rik fauna och flora med inslag av många ovanliga och hotade arter. Drygt 50 hotlistade skalbaggar har påträffats i området. Flertalet av dessa är knutna till ek. Bland intressanta fynd kan nämnas läderbagge Osmoderma eremita, mindre ekoxe Dorcus parallelepipedus och matt mjölbagge Tenebrio opacus. Vidare har ett flertal signalarter och hotlistade kryptogamer knutna till gammal ek och lind observerats.
I projektet Life Coast Benefit ska naturreservatets skötselplan revideras.
En 8 hektar stor våtmark ska anläggas.
Nya informationsskyltar produceras och sätts upp.
