11 Labro ängar

 Än idag syns spår från denna tidiga ängsperiod i form av stenrösen. Under årens lopp har markanvändningen kraftigt förändrats. Den mesta ängsmarken uppodlades till åker som under 1900-talet så småningom övergick till betesmark.   Under 1900-talets senare del tilltog igenväxningen av den forna betesmarken. I anslutning till de mer kuperade delarna av området utvecklades höga naturvärden i täta lövskogslundar med eller utan hassel.   Under senare år har åtgärder vidtagits för att stoppa igenväxningen av de tidigare öppna slåtter- och betesmarkerna. Betesputsning och stubbfräsning har genomförts, hagmarker iordningställdes, slåtter återinfördes och bladvassen har frästs för att återskapa den så kallade blå bården. Markerna sköts nu genom betesdjur och slåtter.   Ovanliga till hävden knutna kärlväxter i området är fältgentiana, hartmanstarr, smörbollar, majviva, loppstarr, låsbräken och sandmaskros. Flera rödlistade maskrosor som fläckmaskros, kvällsmaskros och sankmaskros finns också här. Även svampfloran är rik med arter som sepiavaxskivling och doftrödhätting.   Utanför hagmarken och strandängarna vidtar en bladvassbård och öppet vatten. Den näringsrika fjärden har god produktion av mikroorganismer och fisk, vilket utgör grunden för ett rikt fågelliv.   Kornknarr och rödspov noteras i området sporadiskt. Havsörnen använder Sjösafjärden som fiskeplats och ses ofta seglande högt ovanför vattnet. Andra sådana EU-arter är fiskgjuse, som fiskar i Sjösafjärden och Saxviken samt brun kärrhök i vassområdena. Spillkråkan häckar i döda träd på skogsholmarna. Hävdgynnade insekter förekommer rikligt. Thunbergs fältmätare och snedstreckad fältmätare, mindre svampklobagge och avlång flatbagge är exempel på några av områdets rödlistade arter. I trädens håligheter trivs även bålgeting.

I projektet Life Coast benefit kommer 11 hektar strandäng att tuvfräsas för att gynna fågellivet.